Med medicinens utveckling började vi titta allt närmare på de faktorer som orsakar olika sjukdomar. Med hjälp av mikroskopet kunde vi se kolonier av färgglada objekt i många olika former. Efter mycket forskning gav vetenskapsmännen dem namnet bakterier, som vi ska lära oss mer om i dagens artikel. Hur är bakterier uppbyggda och vilka sjukdomar orsakar de?
Strukturen hos en bakteriecell
Till skillnad från cellerna som utgör vår kropp har bakterieceller en struktur som är typisk för prokaryoter. De skiljer sig från eukaryota celler i flera drag som är typiska för denna celltyp. Den viktigaste skillnaden mellan båda typerna är förekomsten av genetiskt material i bakteriecellen. Det är nämligen inte beläget i en cellkärna, utan finns i cytoplasman – i detta fall kallas det för ett nukleoid. Dessutom har bakterieceller en karakteristisk cellvägg gjord av murein. Baserat på cellväggens och membranens uppbyggnad kan vi dela in bakterier i grampositiva och gramnegativa. Bakterier har ofta också särskilda utskott som kallas cilier, vilket gör det möjligt för dem att röra sig smidigt i kroppen. En ytterligare intressant detalj är att det genetiska materialet i bakterier är cirkulärt, något som i djurceller endast förekommer i mitokondrier.
Vanliga bakteriesjukdomar:
-
Sepsis – orsakas av stora mängder snabbt förökande bakterier
-
Lunginflammation – orsakas av Streptococcus pneumoniae
-
Urinvägsinfektioner – oftast orsakade av bakterien Escherichia coli
-
Hjärnhinneinflammation (meningit) – kan orsakas av både virus och svamp, men oftast av bakterier
-
Tuberkulos – orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis
-
Diarré – den vanligaste orsaken är infektion med E. coli-bakterier
Hur känner man igen en bakteriell infektion?
Det finns flera smittvägar för bakterier som orsakar infektioner. De vanligaste är droppsmitta, direktkontakt med en sjuk person, kontakt med smittad mat eller vatten samt via insekter. De vanligaste symtomen på en bakteriell infektion är:
-
Feber
-
Frossa
-
Svaghet
-
Huvudvärk
Ytterligare symtom kan vara:
-
Hudförändringar – rodnad, svullnad, sår
-
Symtom från matsmältningssystemet – diarré, magsmärta, illamående och kräkningar
-
Förändringar i lungorna – hosta, andfåddhet, bröstsmärta och slem
-
Förändringar i urin- och könsorganen – smärta vid urinering, flytningar, ökad urinmängd och smärta vid samlag
Om du märker några oroande symtom bör du kontakta din husläkare, som då kan skriva ut lämpliga läkemedel och planera behandling. Oftast behandlas bakteriella infektioner med antibiotika som ges oralt.
Bakteriekulturer
För att få fram rena bakteriekulturer, som sedan kan användas i mikrobiologiska tester, utförs bakterieodlingar. Det innebär att man tar ett litet prov från en bakteriekoloni och stryker ut det på en platta med lämpligt medium. Inokuleringen utförs genom att substratet stryks linjärt. Efter inokuleringen stängs plattorna och lämnas i lämpliga förhållanden för att få fram nybildade, rena och isolerade bakteriekolonier.
